Kan meddela att min packning var 16 pounds övervikt så det var bara att öppna väskan och börja slänga... Sedan var det dags att säga hej då till barnen och Glynne och tårarna rann.. :( Sedan började helvetet.. Fy i helvete vad jag hatar min packning ska aldrig i hela mitt liv ha så mycket packning. ALDRIG! Nu har jag äntligen kommit på tåget till Westport där kajsa bor men resan hit! flyg, buss, hissar rulltrappor, tåg släpa på dessa jävla väskor!! ALDRIG I IGEN!!!!

Vet inte vad jag hade gjort utan alla hjälpsamma amerikanare! när jag skulle ta bussen frågade jag en dam om vad det kostade och hon hjälpte mig och så sa hon att man inte får växel tillbaka på sedlarna så hon gav mig massa mynt och betalade för mig! Hur snällt är inte deet? Det enda jag fråga vad det kostade och så ger hon mig pengar och önskar mig lycka till! Gulletant!!!

När jag hoppade av bussen var jag tvungen att gå en jakla bit till tågstationen, jag var så sjukt förbannad, mina händer hade domnat bort förlängesen och då stannar det en kille bara så där på gatan och frågar om han kan hjälpa mig! Började typ hoppa och gråta av glädje och han tog min största tunga väska plus handbaggage och drog den heeeeela vägen, och det va ingen dålig bit! visade precis vart jag skulle gå PLUS att jag fick åka på hans tågbiljett! Så sjukt snällt!

.

Men herrejösses vad jobbigt det har vart !! När jag äntligen kom fram till mitt sista tåg (som jag sitter på nu) var jag så jävla arg att jag ställde mig mitt balnd alla 100000 människor mitt i hela Grand Central station i NYC  och grina! hahahaha gud vad jag skrattar åt det det nu! Så sjukt fult!! Var bara tungen att få ut min ilska och sen släpade jag mig vidare, vet inte hur många fötter jag rullade över med mina väskor och tanter jag knuffade till som stod i vägen !  Det enda jag har käkat på hela dagen är havregrynsgröt ett äpple och en kopp kaffe och det var 07:00 nu ska jag hoppa av nästa stopp puss och heeejj!

.

Jag och Kajsa förra året i NYC