Julia lost in Down Town ....
I måndags hade jag ett möte med min community counselor, det finns en sådan i varje område som kollar så att allt funkar som det ska med familjen och om man har frågor och sådant. Hon ställde lite frågor, snackade lite om vad jag ska studera här (alla au pairer, oavsett organisation, måste plugga och få in ett visst antal credits) jag funderar på någon digital fotokurs och kanske någon weekendkurs, har hört att det finns endel, men vi får väl se hur det blir.
.
Hon frågade även om mitt social security nr.. Hehe har visst glömt att fixa ett. Det är som ett personnummer man måste ha här i USA och det ska man typ fixa så fort man kommer hit..
Men idag jobbade jag bara från 7:30 - 1:30 ojjj hahah!! ser ni?! Jag har börjat skriva tiden som de gör här nu som gjorde mig gaalen ibörjan! haha! fattade inte hur de kunde skriva såå i början!! Aja, ja jag hade kort dag i dag så Lorenzo slog upp adressen till ett social security office..
.
Det låg visst i Down town... he he.. Julia köra ensam i Down town?!?! (mitt i själva stan där alla höga byggnader och sånt är, vet att jag har sagt det förut men det finns säkert ngn trög som inte fattat heh ) Men jag hade inget val så det var bara att hoppa in i bilen med mitt visa, DS2019, pass och min kära GPS och köra iväg.. Man tror att det ska vara busenkelt sålänge man har en GPS meen inte här inte...
.
Eftersom jag åkte vid lunch var det smockat med bilar precis ööverallt, det var en miljon olika filer och skyltar, och min GPS tog mig till den fetaste highwayen jag någonsin skådat! Det som är absolut jobbigast är när den fryser och man åker in på fel EXIT och måste komma tillbaka.. men tillslut kom jag till Chicago ave. där det skulle ligga. På något väldigt konstigt sätt hittade jag en parkering och la på parkering för 3 timmar för att vara på den säkra sidan.. Kollade upp och upptäckte att jag var på 7th och skulle till 18th he he fick gå 11 blocks men det skadar ju inte med lite motion :P Frågade en tjej för att vara på säkra sidan och det var helt rätt och sedan ropar hon över hela gatan till mig "Oh be veery carefull!" jag bara ehh aha? aa :S Med min pärm under armen gick jag vidare och passade på att ta lite kort runt omkring mig och såg nog ut som världens turist :P hehe.. Sedan kom jag till ngt kvarter där jag visst var den enda vita hehe.. Förstod nog vad hon menade nu.. kände lite konstiga dofter i luften, hörde lite konstig musik, någon tyckte det var väldigt roligt att sitta i sin bil och hålla inne tutan .. aa det var lite creepy helt enkelt, gick in på en annan gata som kändes rätt och helt plötsligt stog jag framför kontorsdörren :S
.
Väl framme fick jag fylla i lite papper, ha en liten kort intervju som dem visst spelade in?! :S och sen lämna fram DS2019 papperet, mitt visa och passet sen var det klart :)( skriver så detalierat så andra au pairer får lite nytta när dem ska dit, vet att ni andra inte bryr er hehe ) hemvägen tog nog 15 min och körde inte fel en enda gång! skit nöjd! Detta äventyr var nog seriöst värre än att flyga och byta plan själv på JF Kennedy Airport, (New Yorks största flygplats) haha! :P jeje ganska så jätte ointressant inlägg för er men detta var en stor händelse för mig! haha
.
.
.
Kommentarer
Postat av: Kim
Hhaha Lilla Jullan, det är så typiskt dig¨å virrra runt men på något sätt lyckas du alltid även omn du e såå LOST! hHAHAH det kanske va en go kvarkarkvart du råkade hamna i på väg till kontoret... :P
Postat av: Linn
haha ush vilka vägar, hade aldrig hittat. Vi har ganska grova vägar här i London också men som tur är kommer jag aldrig att köra här. Tänk mig i vänstertraffik och tusen filer. Det hade nog inte slutat så bra :P
Postat av: Julia Martins
haha eller hur Kim !! Och jaa det var det nog :P
Jaa kan tänka mig det Linn! haha njaa vet inte om jag vill tänka mig dig i vänstertrafik! hahah puus på er!
Postat av: Linn
haha nä uch de hade slutat illa. vi borde fika på skype nån dag haha ;)
Trackback